måndag 2 juni 2008

Trädgårdsjour

Idag var det min tur att vara jour på dagis. I vanliga fall brukar man då få ersätta en av fröknarna, om de blivit sjuka, eller i mer ovanliga (och hemskare) fall ersätta kokerskan när hon blivit sjuk. Idag råkade de alla vara friska och jag tiggde då till mig att joura som trädgårdsarbetare istället. Efter en extremt kort betänketid bifölls min önskan.

Några pappor i "Utefixar-gruppen" hade snickrat två odlingslådor, en fristående och en runt ett buskage. Dessa två skulle jag nu få ta itu med alldeles på egen hand. Jag åkte bums iväg till växthuset och inhandlade allehanda nödvändiga tillbehör: frön av kalebass-ormar, prydnadspumpor, slingerkrasse, luktärter och gula plus röda solrosor som barnen ska få så. Ett klätterstöd till luktärterna och slingerkrassen. Hur många säckar jord som helst för inga pengar alls. (Ingen av de där fröna vill ha bra jord så det är ingen vits att ödsla super-extra-U-jord-mineral-plus på dem inte. Skulle i och för sig vara solrosorna då men de får helt enkelt stå ut.) Samt sist men verkligen inte minst: två riktigt tjusiga och färgglada vindsnurror avsedda för trädgårdsodlare med barnasinnet kvar.

Tillbaka igen på dagis tog jag itu med den fristående lådan i en rasande fart innan barnen skulle komma ut efter sin lunch. Kirskålen i botten rycktes bort och all jord vändes och täcktes sedan med fiberduk. De kanske inte hindrar kirskålen men det borde åtminstone fördröja den lite. Sedan fyllde jag på med jord. Visade sig naturligtvis att inte ens "hur många säckar jord som helst" var tillräckligt. Klätterstödet trycktes ner i den inte tillräckligat djupa jorden och en rad jordgubbsplantor flyttades dit från ett annat ogräsigt ställe. Den ena vindsnurran i form av en glad blomma med en nyckelpiga på ena kronbladet placerades som kronan på verket.

Just då kom alla barnen ut och raskt fick jag mer hjälp än jag kunnat föreställa mig. Massor med förtjusta tillrop (över blomman, inte över mig) fick jag också. Mina små trädgårdsslavar bar vatten och grävde både hit och dit med sina små spadar så jorden flög, i sin iver att hjälpa till.

Då var det dags att ge sig i kast med odlingsramen runt buskaget. Barnen visades hur kirskål ser ut och kommenderades sedan in i buskaget för att hämta ut så många dylika blad som de kunde hitta. Med barns sedvanliga iver tog de sig an uppgiften och det tog ca tre minuter så var den ytan renrakad på kirskål. Mycket effektivt! Sedan plockade de undan alla sina egenhändigt målade stenar innan det var dags för mig att gräva runt i den dammiga, snustorra jorden. På med ny jord - här räckte det bättre - och sedan börja flytta dit plantor. Vitbrokig lungört, jättedaggkåpa och lila näva fick flytta från samma ogräs som jordgubbarna.

Sedan tillbaka med barnens målade stenar och så dit med en färgglad vindsnurra i form av en glad fisk. Ja! Klart, tänkte jag.

Men, sa mina små trädgårdsslavar, hur ska vi kunna gå här NU då? Nu har du ju grävt överallt. (Så sant som det var sagt.) -Behöver ni gå här? undrade jag. Alla tjugotvå barnen var ovanligt överens om att de behövde gå just där, mellan buskarna. Det var bara för mig att gräva upp ett antal gatstenar, som lämpligt nog gömde sig bland ogräset där alla andra plantor stått, bära dem tvärs över dagisgården och gräva ner dem igen mellan buskarna. Stadigt skulle de stå. Alla barn måste provgå på dem för att se om de satt fast ordentligt. Det gjorde de och ingen ramlade och slog sig. Efter det hjälpte slavarna mig att vattna alla plantorna och även stenarna. Sedan vattnade de sina bilar och även varandras skor. Sedan vattnade de också på mig men just då råkade nyckeln till vattenkranen mystiskt försvinna så sen var det slutvattnat.

På kvällen ska jouren städa dagis och på vägen dit slank jag in på mataffären och köpte ytterligare hur många säckar jord som helst för inga pengar alls. Så när dagis var skinande rent hällde jag i den jorden i den fristående odlingslådan och då räckte det och blev riktigt fint. Då var det tyvärr för mörkt för att ta kort så före och efter bilderna här nere är innan den allra sista jorden lades dit också. I morgon ska barnen få så frön. Men då är det någon annan som är jour så då är det inte jag som blir vattnad och förmodligen nerjordad också.

(Om man klickar på en bild får man se den i större storlek.)

















2 kommentarer:

Kraxarna sa...

Dagisträdgård de luxe! Vänta bara, om glinen får vattna stenarna lite till kommer det snart växa upp berg där.

Anonym sa...

Om du hade ställt dej i blommlandet med en kratta i handen och en röd mössa på huvudet, hade du inte då sett på pricken ut som en trädgårdstomte?