fredag 13 juni 2008

Katt i trädgården

Det är trevligt att ha en katt med sig när man är ute i trädgården. Då kan jag prata för mig själv utan att det är någon som höjer på ögonbrynen. När hon inte vill komma med ut pratar jag med blommorna och eftersom vi bor vid ett hundpromenad-stråk går det förbi en hel del höjda ögonbryn då. Hundägare går så tyst! Jag hinner inte alltid bli förvarnad om att de kommer gående.

Vår katt tycker också att det är trevligt när vi ska gå ut i trädgården. Hon har tagit på sig uppgiften som kontrollant. Trädgårdskontrollant. Då kollar man över sitt revir, dvs vår trädgård plus den kattlösa grannens trädgård. Sen kollar man vem som gått i trädgården sedan man var ut sist. Efter det ska man räkna skalbaggar, rulla sig i det fina stenmjölet efter bergsborrningen (särskilt om man är nykammad...) eller i en nygrävd rabatt, och gnaga på några lämpliga plantor. En gång hade jag en särskilt fin höstflox, som bara hade två stjälkar. Jag vaktade den för sniglar och för rådjur och den växte så fint. Då kom Trädgårdskontrollanten och skulle kolla om det var bra virke i den plantan. TUGG sa det och med ett enda bett föll plantan som en fura i skogen! Den fick inte godkänt, sa Trädgårdskontrollanten och gick vidare.


(Här gör hon samma test på en taggig ros. Tydligen fick den godkänt för sedan har hon inte bitit på den fler gånger.)




Som Trädgårdskontrollant ska man också undersöka om vattnet som växterna får håller en god kvalitet och en bra temperatur. Det gör man lämpligen genom att smaka på vattnet. Allt vatten man hittar i trädgården som kan tänkas komma blommorna till del. Även i fågelbadet och i barnens plaskpool. Det gäller att vara noggrann.


Som Trädgårdskontrollant ansvarar man också för att fruktträden står stadigt. Det undersöker man genom att kasta sig mot deras stam och försöka få dem att ramla omkull. Sedan klättrar man så högt man vågar (ca 40cm) innan man dödsföraktande kastar sig ner igen.

På vintern ska man kolla att inte snön är för djup (det är den alltid oavsett hur lite snö det än är) och att den inte är för kall (samma sak där). Då måste man ta på sig vinterpälsen för att klara sitt mycket krävande jobb. Det är ett väldigt obehagligt jobb men någon måste göra det.
(Usch så kallt om trampdynnorna!)

Sedan smälter snön och en massa vårblommor kommer upp. Då ska deras färg och doft kontrolleras och godkännas. Även det är ett mycket svårt jobb för det är massor med små blommor som dyker upp ur gräsmattan. Trädgårdskontrollanten har knappt tid att komma in på kvällarna, det blir mycket övertid.

(Här är det en pärlhyacint som doftkontrolleras.)
När alla sådana viktiga saker är under kontroll har man fritid. Då ägnar man den åt att skrämma andra som är i trädgården. Gärna jaga dem lite också. En gång var det en jättestor fjärilslarv som den stolte katten lyckades hinna ikapp och fånga. Hon bar runt den i munnen och släppte den då och då för att se om den sprang. Det gjorde den inte, trots att den hade säkert 30 par ben. Den fick några knuffar av en lurvig tass för att åtminstone verka lite snabb och farlig. Då rörde den sig och genast blev den infångad av en stolt katt och runtburen igen. "Se här alla, vilken farlig fiende jag har räddat er ifrån! Se upp, se upp, jag kommer förbi med en livsfarlig best!" väste hon stolt mellan tänderna. Vi kastade oss upp mot väggen för att inte råka illa ut, kämpandes med att hålla oss för skratt.
När det inte finns några farliga fjärilslarver att skrämma skrämmer hon oss andra i familjen. Gömmer sig på olika ställen och hoppar fram just när man går förbi. Blir man så rädd så man skriker är hon särskilt nöjd.
När vi går in igen är Trädgårdskontrollantens långa arbetsdag slut. Fullkomligt utmattad släpar hon sig via matskålen till soffan. Sätter sig nedanför och tittar med halvslutna ögon på mig. "Jag orkar inte röra mig mer...jag kanske inte lever till solen går upp igen...kan du lyfta mig upp till soffan som en sista tjänst?" stönar hon fram. Jag lyfter upp den lata katten i soffan och snart sover hon. Helt slut efter att ha fullgjort sina plikter med största noggrannhet ännu en arbetsdag.


2 kommentarer:

Knytt sa...

Precis exakt så är våra katter också, det är ett hååårt jobb att vara trädgårdskatt =)

Väldigt söt är hon också, jag föreslog för Ludwig att han skulle skicka ett kärleksbrev men han tyckte det var larvigt och gick ut för att putta lite till på grodan så den skuttar så där skoooj ^^

Surr sa...

Jag frågade Windy om hon kunde tänka sig att skriva ett brev till Ludwig då, istället. Hon reste sig ur soffan vände sida och lade sig igen mumlandes: jag är alldeles för upptagen just nu...zzzzz.