Jag gillar inte höst. Jag vill inte att det ska vara höst. Det kanske inte är höst egentligen. Om man tänker efter kanske det är sommar än...
Jag går ut för att kontrollera saken. Hittar inga som helst bevis för att det skulle vara höst. (Klicka gärna på bilderna för att se dem i större format)
Rosen Louise Odier har knopp fortfarande. Då måste det vara sommar.
Den namnlösa, röda rosen blommar. Det måste vara sommar.
När jag går till de tegelklädda grönsakslanden ser jag något som sticker upp ur träfliset jag lagt runtom. Hmmm...
Det måste vara värmen som fått nedbrytningssvampar att ta itu med träfliset. För det ÄR sommar.
Jag går vidare på min lilla inspektionsrunda. Min sommarrunda. Det är inte höst, för på hösten tappar träden sina löv. Nu är det bara något enstaka löv på marken. Knappt några alls faktiskt.
De få som ändå ligger där måste ha ramlat pga torkan. Sommartorkan.
Samma sak är det med ormbunkarna, de lider svårt av torkan. De ser inte riktigt pigga ut. Grannens lilla katt Harry däremot, han är jättepigg!
Krukorna på trappan är i alla fall fortfarande prunkande. Första bilden är tagen tidigare i sommar och den andra nu på sensommaren. Ja för det är nog lite dragning åt sensommar nu, det måste ni hålla med om.
Även där misstänker jag torkan. De hämtar sig nog snart, det har regnat väldigt mycket de senaste dagarna. Sommarregn alltså.
